elinschorling

Sitter och jobbar med vårt projekt. Det är en gourmet kväll med Beatles tema. Biljetter kommer ut senare, det är först till kvarn får först mala. Så kom gärna och beställ biljetter.

Herregud vilken början av dagen! Kände mig ganska mycket nere på morgonen, behöver inte gå in på varför. Men sen skjutsar pappa ner mig till bussen, som var försenad. Och inte nog med det när den kom så sa buss chauffören  att bussen var full och att det kommer en till bakom. Och den bussen kom ju självklart inte. Så tillslut kom kvart över åtta bussen (som idag kom vid fem i halv). Så med andra ord jag och Frida blev en halvtimme sena till skolan. Usch! Idag är en hemsk dag. Och bättre kommer det väll inte bli. Så nu är jag på det pissigaste humöret man kan vara. Men man får väll hoppas på att en ängel kommer och piggar upp en idag.

Hur kan man sakna tiden som var förr, samtidigt som man tycker om tiden som är nu? Hur kan jag vara ledsen och glad samtidigt? Det finns ingen ände på någon känsla utan allt kommer på en gång. Jag vill bara här ifrån, men ändå stanna kvar här i nuet. En resa skulle inte sitta fel nu. Behöver en paus.

Saknar värmen gryyyymt mycket!

Jag vet inte hur jag ska ha håret nu framåt vintern, så jag låter er tycka till lite. Så Brunt eller lite mer åt det blonda hållet?